Intellivision
Någon gång när jag mådde som sämst i december fick jag ett SMS om att jag hade ett paket att hämta upp hos Bussgods i Farsta. När någon skickar bussgods till mig, så hamnar detta gods i ett industriområde cirka 40 minuters bussresa inklusive byten från mitt hem; och inte heller i ett område helt naturligt att smidigt ta sig till från innerstaden. En smula fundersam gav jag mig av från Frescati på min odyssé till sydligaste Söderort för att få reda på vad det var för ett mystiskt paket någon hade skickat till mig. Jag undrade naturligtvis en del över vad det var för något paket, och var det kom ifrån; men i regel undrade jag inte så mycket. Satt och dåsade på tunnelbanan ut till Farsta, och sen på bussen mot Handen som jag alltså skulle kliva av i ett industriområde inklätt i snöoväder.
För den händelse att läsaren inte minns det, så var det s.k. "snökaos" i större delen av Sverige, Stockholm inbefattat, veckan före jul. Kallt var det också. Så jag traskade omkring och försökte navigera mig till rätt gata och rätt industribyggnad i snålblåst och tätt snöfall och tolv, tretton minusgrader; smått undrande vad det var för något kolli någon människa hade bestämt sig för att jag skulle ha. Ville mest få ut paketet och få komma hem till något slags middag. Kallt var det också, som sagt.
Det visade sig att paketet vägde över tjugo kilogram. Blev lite irriterad. Vem skickar utan förvarning ut mig till Farsta i snöoväder och frysboxtemperatur för att hämta ett tjugo kilo tungt paket! Jag ska bespara er en mer detaljerad återgivning av hemkånkandet av nämnda paket. Kallt och tungt och man fick baxa ombord det och av det på bussarna... Jaja, när jag kom hem var jag så trött att jag lade paketet i hallen och glömde bort det. Tills Tanja kom hem, snubblade på det och anmodade mig att öppna.
Paketet innehöll följande (bilden tagen idag, och något beskuren):
Det hade nämligen varit en mycket frestande auktion på Tradera, ett stort Intellivision-paket i bra skick och med ett rimligt Köp nu!-pris. Men min plånbok var skeptisk även till detta rimliga pris; så jag velade lite, väl medveten om att paketet inte skulle ligga kvar så länge p.g.a. det rimliga Köp nu!-priset. Och mycket riktigt, jag hann bara kommentera detta faktum för Tanja (samt faktumet att jag nog inte hade råd med det, men kanske skulle anstränga min ekonomi till det yttersta bara för att det var ett så fint paket) och gå iväg tio minuter förrän paketet var sålt. Till stor förtret för folk på Internet, där jag hittat tipset om paketet. Men intet ont som inte har något gott med sig: jag hade ju något att gå runt och älta i flera veckor i och med denna missade möjlighet.
Fram till dess att jag så fick ett SMS om bussgods att hämta. Min flickvän är lite bättre än andra flickvänner.
För den händelse att läsaren inte minns det, så var det s.k. "snökaos" i större delen av Sverige, Stockholm inbefattat, veckan före jul. Kallt var det också. Så jag traskade omkring och försökte navigera mig till rätt gata och rätt industribyggnad i snålblåst och tätt snöfall och tolv, tretton minusgrader; smått undrande vad det var för något kolli någon människa hade bestämt sig för att jag skulle ha. Ville mest få ut paketet och få komma hem till något slags middag. Kallt var det också, som sagt.
Det visade sig att paketet vägde över tjugo kilogram. Blev lite irriterad. Vem skickar utan förvarning ut mig till Farsta i snöoväder och frysboxtemperatur för att hämta ett tjugo kilo tungt paket! Jag ska bespara er en mer detaljerad återgivning av hemkånkandet av nämnda paket. Kallt och tungt och man fick baxa ombord det och av det på bussarna... Jaja, när jag kom hem var jag så trött att jag lade paketet i hallen och glömde bort det. Tills Tanja kom hem, snubblade på det och anmodade mig att öppna.
Paketet innehöll följande (bilden tagen idag, och något beskuren):
Det hade nämligen varit en mycket frestande auktion på Tradera, ett stort Intellivision-paket i bra skick och med ett rimligt Köp nu!-pris. Men min plånbok var skeptisk även till detta rimliga pris; så jag velade lite, väl medveten om att paketet inte skulle ligga kvar så länge p.g.a. det rimliga Köp nu!-priset. Och mycket riktigt, jag hann bara kommentera detta faktum för Tanja (samt faktumet att jag nog inte hade råd med det, men kanske skulle anstränga min ekonomi till det yttersta bara för att det var ett så fint paket) och gå iväg tio minuter förrän paketet var sålt. Till stor förtret för folk på Internet, där jag hittat tipset om paketet. Men intet ont som inte har något gott med sig: jag hade ju något att gå runt och älta i flera veckor i och med denna missade möjlighet.
Fram till dess att jag så fick ett SMS om bussgods att hämta. Min flickvän är lite bättre än andra flickvänner.
Etiketter: ぬうぅぅぅ
posted by Fredrik Stangel at 7:14 em
4 Comments:
Jag kan tillägga att herrn verkligen gick runt och dagligen gnällde över att han inte hade köpt paketet efter att jag beställt det. Det var svårt att hålla minen när han öppnade paketet, så jag ställde mig med ryggen mot honom och diskade.
Fint. Men vad är det för nåt?
En videospelkonsol från tidigt 80-tal, utvecklad av Mattel och i Sverige distribuerad av Bergsala (som senare distributerat Nintendo till Norden).
Tjena Fredrik.
Hur går det med ditt Intellivision? En skön samling som du har skaffat dig där!! Om du skulle vara intresserad av lite spel till denna konsol, så har jag ett 40-50 tal olika titlar som är inplastade och i ett mycket bra skick. Mvh jonascarlsson@yahoo.com
Skicka en kommentar
<< Home