Torsdag

Jag har visst spytt galla över Washington Post förut, men jag måste säga att deras kolumnist Charles Krauthammer lyckas formulera sig ganska fint när han menar att det inte spelar någon roll för situationen i Arabvärlden huruvida Philips i världsfredens namn stryper sin export av högteknologiska artiklar till Iran eller ej:

North Korea tolerated 2 million dead from starvation to get its nuclear weapons. Iran will tolerate a shortage of flat-screen TVs.

På hemmaplan började det snöa igen idag. Ganska tjocka flingor, för den delen. Tanja förevisade armenisk tecknad film. (På platt TV-skärm förresten, men Stanja har inte försökt utveckla några kärnvapen.) Armenierna är specialiserade på att teckna fiskar.

Lite senare försökte jag stämma min violin. När jag tittade till den igår var den så stämd och fin så. Idag var a- och d-strängarna helt slaka. D-strängen hade till och med krupit ut ur stämskruven. Jag började med att trä i den igen, och stämde upp a-strängen. När jag sedan skulle stämma upp d också släppte e och a och hänger nu som trötta snören över stallet. Jag blev lite irriterad, framför allt eftersom jag inte lyckas få stämskruvarna att fästa ordentligt. Det ska alltid vara något trivialt göromål som tar en absurt lång tid att lyckas med.