Svithiod 1.5 - Danmark

Det hela börjar i Kakuozan med Starbucks. Starbucks serverar kaffe som känns väldigt danskt, och sliskiga sockerdräggiga saker som känns väldigt danska. Faktum är att Starbucks känns lite grann som det mest danska man överhuvudtaget kan företa sig. Om det inte varit för faktumet att det råder rökförbud på Starbucks.
Det är förresten väldigt lustigt att det ska råda rökförbud på just Starbucks av alla ställen. Det gör att rökförbudet spridit sig, från campusområdet på Nanzan Daigaku till det mest ökända av alla kaffesörplarställen.

Ute faller danskt, kallt Nordsjöregn. Det är första gången regnet är kallt under min vistelse i Japan. Undrar var dom har fått tag på det här lågtrycket någonstans? Norrut ligger tvåtusen meter höga berg, som stoppar regnväder från Japanska havet, och söderut ligger Stilla havet, inte särskilt känt för kallt regn i början av oktober.

I en butik som säljer träleksaker är H.C. Andersen dagens hjälte, idag som alla andra dagar. Butikens ägare blir mycket lycklig över att en svensk kliver in, och förklarar att större delen av butikens sortement är tillverkat av trä från Sverige. Hälften av butiken är Micki. En fjärdedel är en italiensk firma som har sina två fabriker, "verkstäder" kallade, i Danmark. En fjärdedel är originaldesign av den för mig tidigare okände Waku Yôzô (和久洋三), som vid närmre efterforskning visar sig vara en av världens främsta designers av leksaker för barn. Träleksakerna är inspirerande. Jag återser bitar av det tågset jag hade när jag var liten, och upptäcker att man numera kan ta loss propparna som binder samman olika skenor, så att man inte behöver bekymra sig längre om vilken ände som har hål och vilken som har en propp. Jag blir glad. Nästa generation kommer att kunna bygga leksaksstäder som stämmer mer överens med deras fantasier än vad jag kunde.

Jag träffar Nelli, Nanzans enda danska. Vi samtalar på skandinaviska, världens underligaste språk - en synkretistisk blandning av svenska, norska, danska och engelska, samt i vårt fall lösryckta japanska ord. Det duggregnar, men regnet är varmt. Så fort det ser ut att kunna bli mulet börjar nya rykten gå om tyfoner. När duggregnet går över i ösregn tar jag skydd på ett nudelhak, där jag äter ramen medan radion spelar bubblegum i 45 minuter.

I tidningen läser jag att hälsovårdsmyndigheterna ger anmärkning till Kentucky Fried Chicken. Jag önskar att Lawson sålde smørrebröd. En maskin i Fushimi visar sig sälja Carlsberg, förutom Asahi, Yebis och Heineken. Jag tittar i kalendern en kväll, och upptäcker att det nästan gått ett år sedan J-popcon 2004.

Så är det.