Boris the spider

Jag vaknade i morse och hade en stor spindel på ansiktet. Jag satte mig upp, och den föll av. Den rusade med full fart rakt mot dörren och stannade där. När jag öppnade dörren ut mot korridoren försvann den ut med beundransvärd hastighet.

Övriga djur man ser här i trakten inkluderar duvor, exempelvis här bredvid mig i datorsalen har jag en under skrivbordet. Duvorna är väldigt dumdristiga, och sitter i små grupper på nedervåningen som om dom väntar på att det stängda McDonalds:et där ska öppna. Ibland får någon av dom ett ryck och dundrar rakt in i ett fönster och dör. De övriga duvorna pickar på den ett tag, som om dom ville säga In your face, mo'fo!

Cicadorna låter precis lika mycket som det låter påskinas i animé. Det är dessutom inte ett högfrekvent ljud, utan ett tinnitusframkallande pip inte helt olikt tågbromsljud. Fast konstant, överallt och allerstädesnärvarande. Och med lägre decibeltal. Det är för övrigt det enda ljud japanska väggar stänger ute.

Jag borde ju ta jobb på Animal Planet, som den där killen som roar sig med att klappa ormar på bakhuvudet. Kolla, han spottade gift på glasögonen. Jag håller dom mot kameran nu, ormen är lugn, jag håller handen fö-- Stilla! Så! Luugn och fin nu. Ser ni? Alldeles fullt av gift!