En anekdot
En amerikan gick en dag till CJS-kontoret och sade:
Shöotto syuumimäsen kerrredöomöo...
Det visade sig att han ville anmäla sin värdfamilj, som han tyckte visade obehagliga och kriminella tendenser. Han tänkte egentligen polisanmäla dom, men ville ha hjälp med språket.
Vad hade nu denna värdfamilj gjort för kusligheter för att den amerikanska studenten skulle anse sig nödgad att vidtaga dessa drastiska steg och mått? Var med i vår gissningstävling och vinn en resa till Rissne.
Ingen?
Rätt svar är:
Fadern i familjen läste (*svälj*) och visade tydligt sin uppskattning för (*flämt*) Osamu Tezukas Aufruf an Adolf!!!
Det tog ett tag för de anställda på CJS-kontoret att förstå vad den upprörda amerikanen med den förskräckliga brytningen egentligen menade. Jag stod personligen och bevittnade fenomenet med att slåss med lite traditionellt pappersarbete (oooh, så nostalgisk jag kommer att vara över dessa förbannade blanketter när jag kommer till Sverige igen) vid HOUSING SECTION-disken, och blev varse händelsen när hälften av kontoret kom in i det andra rummet för att skratta. När jag lyckats ta reda på vad saken rörde sig om och gått ut i lobbyn för att se hur det hela avlöpte, verkade CJS ha antagit ståndpunkten att amerikanen i fråga var en farlig monoman som man inte skulle reta i onödan. Jag förstår till fullo deras synpunkt.
Du kanske vill flytta till ett av studentboendena i stället? undrade CJS försiktigt. Det finns ett rum ledigt här på... Yamazato Koryu Kaikan.
(Jotack, och bo bredvid den där underliga svensken som läser annan "kontroversiell" manga, som Kim Jong-Il, en biografi...)
Jag fick panik och beredde mig att i förebyggande syfte döda amerikanen.
Amerikanen vägrade flytta till mitt studentboende, han ville fortfarande "få en blick i den japanska kulturen", och blev efter mycket om och men (fick jag veta några dagar senare) överflyttad till en fanatiskt presbryteriansk familj så långt från Yamato damashi man kunde komma, och uppges trivas utmärkt.
Det stora samtalsämnet bland studenterna från Tenessee dagarna efter händelsen:
Hur ska man lämpligast gå till väga för att smuggla denna nazistmanga genom tullen in i USA?
Varför köper dom helt enkelt inte den amerikanska utgåvan?
Shöotto syuumimäsen kerrredöomöo...
Det visade sig att han ville anmäla sin värdfamilj, som han tyckte visade obehagliga och kriminella tendenser. Han tänkte egentligen polisanmäla dom, men ville ha hjälp med språket.
Vad hade nu denna värdfamilj gjort för kusligheter för att den amerikanska studenten skulle anse sig nödgad att vidtaga dessa drastiska steg och mått? Var med i vår gissningstävling och vinn en resa till Rissne.
Ingen?
Rätt svar är:
Fadern i familjen läste (*svälj*) och visade tydligt sin uppskattning för (*flämt*) Osamu Tezukas Aufruf an Adolf!!!
Det tog ett tag för de anställda på CJS-kontoret att förstå vad den upprörda amerikanen med den förskräckliga brytningen egentligen menade. Jag stod personligen och bevittnade fenomenet med att slåss med lite traditionellt pappersarbete (oooh, så nostalgisk jag kommer att vara över dessa förbannade blanketter när jag kommer till Sverige igen) vid HOUSING SECTION-disken, och blev varse händelsen när hälften av kontoret kom in i det andra rummet för att skratta. När jag lyckats ta reda på vad saken rörde sig om och gått ut i lobbyn för att se hur det hela avlöpte, verkade CJS ha antagit ståndpunkten att amerikanen i fråga var en farlig monoman som man inte skulle reta i onödan. Jag förstår till fullo deras synpunkt.
Du kanske vill flytta till ett av studentboendena i stället? undrade CJS försiktigt. Det finns ett rum ledigt här på... Yamazato Koryu Kaikan.
(Jotack, och bo bredvid den där underliga svensken som läser annan "kontroversiell" manga, som Kim Jong-Il, en biografi...)
Jag fick panik och beredde mig att i förebyggande syfte döda amerikanen.
Amerikanen vägrade flytta till mitt studentboende, han ville fortfarande "få en blick i den japanska kulturen", och blev efter mycket om och men (fick jag veta några dagar senare) överflyttad till en fanatiskt presbryteriansk familj så långt från Yamato damashi man kunde komma, och uppges trivas utmärkt.
Det stora samtalsämnet bland studenterna från Tenessee dagarna efter händelsen:
Hur ska man lämpligast gå till väga för att smuggla denna nazistmanga genom tullen in i USA?
Varför köper dom helt enkelt inte den amerikanska utgåvan?
posted by Fredrik Stangel at 7:23 fm
2 Comments:
Amerikaner är roliga.
Jisses vad jag saknar japan nu när jag läser din blogg.
Jag saknar Akiba place i akihabara, stor och fin media-affär med mycket begagnat och tillhörande bokaffär ovanpå. Jag fick faktiskt med mig hela touch-mangan hem. Eller nästan hela, volym 15 var den enda som saknades men den fick japanska-Simon med sig hem från osaka.
/Genma
Jag hatar amerikaner. Häromdagen satt det en snett emot mig på tåget från Skåne. Jag hatade henne innerligt. Och igår satt det en bakom mig på String och bräkte. Inte ens när jag dragit ut tevesladden slipper jag dem!
Skicka en kommentar
<< Home