FILMRECENSION - Schism

Regisserad av Raid al-Saeed
Saudiarabien, 2008
6 minuter

Geert Wilders, ordföranden i nederländska Partij voor de Vrijheid, gjorde ju en rent ut sagt löjeväckande film häromsistens, det kan väl ändå ingen undgått att märka. Att ganska många blev oproportionerligt upprörda har väl ingen heller missat. Nå, nu har jag kommit mig för att (lagom till att pressen upptäckt filmen) titta lite närmre på det tidigaste kända svaret i kortfilmsformat - Schism, i regi av den saudiske bloggaren Raid al-Saeed.

Konceptet är så självklart att det nästan är irriterande. Gamla testamentet är ju en outsinlig källa till argument för grova mord och etnisk rensning. Folkmord var ju heller ingenting ovanligt för antikens människor och statsmän, och har inte varit det senare heller. Georg Brandes ger en kort exposé över fenomenet i sin biografi över Cajus Julius Caesar (titel: Caius Julius Caesar), där han påpekar att det först är i modern tid (på Brandes tid var det senaste stora fallet folkmorden på armenier i Turkiet i efterdyningarna av Världskriget) man lyckats överträffa antikens genocidia i mängd döda. Vad gäller democidium, till skillnad från genocidium (båda vanligtvis översatta som "folkmord" till svenska) har man fortfarande inte lyckats överträffa de gigantiska massakrer som skedde under Tàipíng-upproret 1850-1864, då runt 20 miljoner människor strök med. Såna småsaker som historiska fakta och (förhoppningsvis) perspektivbringande anekdoter av detta slag bekymrade sig dock inte Wilders för, vilket fick al-Saeed att konstatera att en debatteknisk seger på walk over låg fullt synlig. Det var bara att "gå över".



Resultatet heter alltså Schism, är en sex minuter kort film och består i huvudsak av tre klipp. Det första föreställer amerikanska (?) soldater misshandla en grupp irakiska män, samtidigt som kommentatorn som lagt ut klippet på Internet (källorna för filmmaterialet är naturligtvis de samma som i Wilders film) extatiskt ylar i glädje över scenen. Nästa klipp föreställer en amerikansk väckelsepredikant (jag har sett klippet förr, det kommer från en dokumentärfilm som bl.a. visats på SVT Kulturkanalen, men jag har glömt bort vad såväl dokumentär som kyrka heter) som när en dröm om att skapa en fundamentalistisk armé av kristna radikala ungdomar, i likhet med hur islamska fundamentalister bygger upp sina sekter i exempelvis Mellanöstern och Pakistan. Det tredje klippet är det mest logiska - i likhet med hur 9-11-montaget är det grundläggande i Wilders film - CNN:s utsändningar från de amerikanska initialbombombningarna av Bagdad i mars 2003.

Montagen är, precis som hos Wilders, inga montage, utan mest en samling klipp hopslängda och varvade med "våldsförhärligande" texter ur bl.a. 1:a Samuelsboken och 4:e Mosebok. I sitt val av klipp har dock al-Saeed utelämnat mer uppenbara galningar än Wilders. Vill man angripa kristendomen för dess våldsammaste utövare är det så praktiskt att ta till Joseph Cony, och säkert hundra ännu mer våldsuppmanande predikanter än den i filmen förevisade. Men dels fanns dom kanske inte så lätthittade på YouTube, och dels är inte det al-Saeeds poäng.



Wilders angriper islām i dess helhet, vilket såsom toppande Fitnas rent regimässiga uselhet tar den till sällan skådade nivåer av kass. al-Saeed angriper istället Wilders, vilket ju är att sparka boll på öppet mål. Det är därför befriande att Schism dels är tekniskt och regimässigt bättre än Fitna (man slipper framför allt misshandlandet av Tjajovskij och Grieg), dels att den är tio minuter kortare. Ovärderligt! Vad ska jag göra med all denna insparade tid? (Tydligen recensera eländet... Vad gör man inte...) Självklart avslutas den, i likhet med Wilders film, med en pekoralmässig notis lydande: It is easy to take part of any holy book out of context and make it sound like an inhumane book. This is what Geert Wilders did to gather supporters for his hateful ideology. To create 'Schism'.

Filmen är f.ö. släppt den första april.

Och nu när jag avslöjat slutet och allt finns det inget skäl alls för läsaren att se dessa filmer. Spara in 16+6 minuter och ägna dom åt att gå på promenad i vårvädret istället.

Och fundera över det här: När Michael Drosnins bok The Bible Code föga överraskande möttes av kritik förklarade han att han kunde tänka sig att lyssna på kritiken - om någon hittade ett statsministermord i Moby-Dick. Den australiske matematikern Brendan McKay hade tillräckligt mycket fritid för att hitta ett flertal statsministermord i Moby-Dick, tillsammans med bl.a. mordet på Martin Luther King, Jr. Så, eftersom det alltså finns ett tydligt samband mellan samma texter nu så stötta och blötta genom YouTube-baserade kortfilmer och en av den anglosaxiska språkvärldens mest sägenomsusade romaner, är det inte på sin plats att belysa de våldsförhärligande och fundamentalistiska inslagen i Melvilles bok? Valdödning är ju i högsta grad kontroversiellt i våra dagar. Och den där Queequeg, t.ex., har jag aldrig litat på...