Terrordåd

Incidenten av den 11 december 2010 har nu, enligt Svenska dagbladet, fastslagits vara Sveriges första terrordåd (sic!)... Man tycker att en journalist borde veta bättre än att uttrycka sig på sådant sätt. Så de intill förväxling terrordåd liknande händelser som inträffat på svenskt territorium fram till i förrgår, var alltså inte terrordåd? Attacken mot Norrskensflammans redaktion, inte ett terrordåd? Ockupationen och sprängningen av den västtyska ambassaden (strikt talat västtyskt territorium, men incidenten berörde också svenskt territorium), inte ett terrordåd? Bombdetonationen på Centralstationen i Stockholm dagen innan nyårsafton 1991, inte ett terrordåd?

Svenska dagbladet skyler skickligt över med att återge sverigedemokratiska kommentarer angående det skedda. Vi låter sekreterare Brunell (som mest av allt verkar vara något slags refuserat material till en Hipp Hipp-sketch) tala:

är det nu man får säga "vad var det vi sade"? #äntligen

Det står förstås folk fritt att säga vad de vill, men om man som exempelvis William Petzäll är riksdagsledamot, bör man hålla sig från att gotta sig. Speciellt om man representerar ett parti som för bara tjugo år sedan kunde få sitt ungdomsförbunds ordförande gripen tillsammans med en handgranatsbeväpnad nazist vid Vänsterpartiets första maj-manifestation utan att någon ens låtsades bli förvånad.

Men det förstås, det hände ju före den 11 december 2010, så det kan ju knappast varit ett terrordåd som där planerades.

Läser vidare Anna Veeders smått onödiga kåseri på Newsmill angående det skedda. Det kan finnas nog så talande skäl för att kritisera Johannes Wahlströms idiotiska poetiserande av de "uppgivna själar" som spränger sig själva i syfte att döda och lemlästa (det sista utelämnas underligt nog från Wahlströms poetisering...), men varför det i sammanhanget skulle vara relevant med vad axelryckande nyheter om självmordsbomber mottogs i slutet av den andra Intifadan övergår mitt förstånd.

Men liksom med Svenska dagbladets perspektivlöshet överskuggas även Veeders sådana av Newsmills försök att sätta nya rekord i splatterjournalistisk smaklöshet:

Spänningen är olidlig...