Uppdrag granskning

Ser på det omtalade avsnittet av Uppdrag granskning där Brödraskapet Pius X och deras verksamhet i Sverige synas. Trots antisemitism och rasistiska och sexistiska uttalanden från ledande företrädare för organisationen är det en helt annan sak jag upprörs av i programmet: språket.

Hur slarvigt är det inte att göra ett reportage som till så stor del bygger på förstahandsinsamlat material från Tyskland, och inte på reportageresan kunna intervjua folk på tyska! Stackars prästnoviser och folk-på-gatan som knappt gör sig förstådda för varken tv-publiken eller reportrarna på sin högst rundimentära engelska. Det sänker inte bara förtroendet för reportaget som sådant, det ger också ett nonchalant intryck gentemot de personer man talar med i programmet, oavsett om de är präster inom brödraskapet eller ortsbor reportrarna frågar om vägen. Samma sak med franskan, även här hackar man sig fram på den mest klunsiga engelska. Det ska också betonas att reporterns engelska inte heller är särskilt bra, men dock ljusår bättre än de flesta samtalsmotparters.

Det hade väl inte varit så svårt att åtgärda denna, egentligen ganska blaséartade, brist i journalistiken? Framför allt inte eftersom man ju lyckas texta all den franska som förekommer i programmet. Det är ju inte som att någon begär att reportrarna ska medföra en tolk kunnig i klassisk grekiska eller latin.